En dag i början på december för två år sedan. Himlen var blygrå, regnet kunde komma när som helst. Det var nästan en känsla av natt trots att förmiddag rådde. Plötsligt öppnades en liten strimma i molnen och släppte igenom solen som om den endast ville lysa upp ladugårdsbyggnaderna för mig. En kort stund senare var det över och de mörka molnen bestod resten av dagen.

Senare efter regnet blev det riktig kväll med normalt mörker, regnvattnet på asfalten reflekterade gatubelysningen mjukt och fint. Hur ofta går vi ut och njuter av naturens nycker en kväll som denna med ljus och mörker som leker tafatt. Alldeles för sällan eller hur.