En strid ström av besökare på Skeppsholmbron en del för att besöka själva holmen. men många var vi nog som ville bese ostindiefararen Göteborgh. Många av oss ville också kliva ombord. Kostade 100 kronor, tycker jag att det var värt dessutom bidrar man då med lite pengar till skeppets underhåll.



En kille från 1700 talet tog emot oss vid trappan som ledde upp till däck. Han var väl nån sorts dåtida konduktör kanske. Visade biljetten som hastigast å han nickade OK.

Sen hade de trollat fram Bellman och hans ljuva mamsell Ulla, tillsammans drog de några av Bellmans mest kända verk. Ska inte avslöja mina dåliga kunskaper med att försöka tala om vilka verk, det får ni gå dit själva och ta reda på.

Ostindiefararen Göteborgh kom till stan i måndags (17 juni) det är ett ståtligt skepp och har kommit för att hedra prinsessbröllopet. Tänk vad mycken hantverkskunskap från förr som kom till användning vid bygget av skeppet. Det var ju inte så att entusiasterna som startade skeppsbygget hade tillgång till ritningar från förr. De fick kolla in gamla böcker från förr om skeppsbyggeri och söka på alla möjliga och omöjliga källor för att för att hitta kunskaperna som behövdes och inte minst använda gammeldags verktyg så långt som det var möjligt. Tog det 15 år innan det var sjösatt? Jag tror det.