Lite bilder med svartvit betoning, har inget att tillägga till det. Konstaterar bara att jag gillade dem när de konverterades. Det här läste jag på Moderskeppet om svartvitt foto.
"Kodachrome, They give us those nice bright colors, They give us the greens of summers, Makes you think all the world’s a sunny day, Oh yeah…Everything looks worse in black and white.Så sjöng Paul Simon 1973. Nog har han väl rätt? Vår fascination för svartvita fotografier är egentligen rätt underlig. Vanligtvis lägger vi stor värdering vid färg. Gröna ögon och rött hår, gula fältet under en klarblå himmel. Färger är viktiga. Ändå är svartvitt något speciellt. Den klassiska känslan när färgernas distraktioner försvinner. Kvar blir struktur, textur och form. I porträtt lyser personligheten när fotot berövas sin färg. Landskap blir större när det som är kvar är skuggor och ljus." Ja vad säger man helt rätt skulle jag tro.

Jag står vid Slussen och ska fota ett motiv, när jag är klar uppfattar jag att en intresserad kille kollar vad jag fotar med. Han säger ääh en sån där jag trodde att du hade en riktig kamera? Med riktig kamera menade han en äldre icke digital kamera. Råkade nämligen säga ordet analog kamera, va då analog kamera replikerade han. Det finns inga analoga kameror, bara för att det plötsligt dyker upp digitala kameror blir de mekaniska kamerorna inte analoga? Han har ju faktiskt en poäng där, om det är fel eller riktigt att kalla mekaniska kameror analoga eller inte är jag inte kapabel att avgöra. Dock tycker jag att det är alldeles utmärkt att skilja de olika kameratyperna åt med analog respektive digital. Då förstår alla idag, right! Den här killen visade det sig avskydde datorer också och ägde naturligtvis ingen sådan heller. Mäkta irriterad på att vissa affärer inte hade prissättning på varorna var han också, eftersom han då var tvungen att fråga om priset och expediten måste knappa in på datorn eftersom han/hon inte hade det i minnet. Så här efteråt undrar jag vad det var för affär, en dylik har jag aldrig lyckats besöka. Nästa tanke som dök upp för mig var hur betalar man räkningar idag utan att bli ruinerad utan en dator? OK det finns fortfarande Postgirot men 50 procent av räkningarna måste betalas via bankgiro numera och det är minsann inte gratis, kostar nog en 45 - 50 kronor per räkning. Postens Kassaservice antar jag är helt nedlagt numera i alla fall känner inte jag till något sådant i mitt närområde, postombud finns ju överallt men kan man betala räkningar där? Hur som haver denne unge man på Slussen sa sig vara född i fel århundrade.

Våren är här, cyklisterna har kommit fram från vinterdvalan och trotsar de ibland kalla vindarna men värms ändå av solskenet. Uteserveringarna är fulla vid lunchtid av folk som sitter visserligen fullt påklädda vid borden men att de njuter det syns. Inte rusar de heller till matställena utan strosar i en lagom takt till mathaket. Det gäller att ta till vara alla chanser att få känna den där välgörande vårsolen som liksom tinar upp både kropp och själ. För våren går ju så otroligt fort, helt plötsligt står vi där och undrar var tog den vägen, jag hann ju knappt med att uppleva den? Så fortgår det år ut och år in.

Turismen är det full fart på nu. Sigthseeing och turbåtarna vid Blasieholmskajen fejas och spolas rena och snygga för turisterna som köper biljetter vid kassorna som de alltid gjort för en guidad tur för att se Stockholm från vattnet. Staden ser lite annorlunda ut från sjösidan, undrar hur många av stadens egna invånare som har passat på någon gång och sett Stockholm från en turistbåt. De flesta har antagligen aldrig kommit sig för att göra det. Det är synd för staden får ytterligare en dimension från sjösidan, har du inte gjort resan så gör den vetja.

Wheels National augusti 2008 på Barkarbyfältet. Dagen då fältet fylldes med muskelbilar, hotrods, jänkare, veteranbilar, customs, veteranbilar och så finbilar och motorcyklar. Entusiasters som byggt om gamla bilar eller renoverat dem till originalutförande. Andra bygger om standardbilar till muskelbilar med värstingmotorer och lackar dem med läckra bilder och fartränder, bara det är en konstform i sig själv. En del bilar utrustas med ljudanläggningar med en uteffekt som skulle räcka bra för en hårdrockgrupp. Wheels National avslutade dagen med Stockholm Cruising med gemensam kortege in till Sveavägen i city där festen fortsatte. I sommar arrangeras bilfesten den 21 augusti förmodligen blir det sista gången eftersom fältet ska bebyggas, synd tycker jag.

Bilder från ostindiefararen Götheborg då den besökte Stockholm slutet av maj 2008. Att klättra upp till utsiktsplattan som matroserna gör på bilderna ser inte speciellt högt ut på bild. Kan dock garantera att det i verkligheten är mycket högt, anlag för svindel får man inte ha som matros. Ett mycket imponerande bygge det här skeppet, nu är inte jag hemma alls vad det gäller hur sådana här seglande saker benäms, varför skepp kan vara alldeles åt fanders fel. Här får det heta skepp fel eller rätt må vara, garderar mig alltså. Den som inte besökt eller sett skeppet rekommenderas att besöka detsamma i sommar närmare bestämt 14 juni då Götheborg anlöper Stockholm och lägger till vid Skeppsbron för att delta i festligheterna kring det där princessbröllopet ni vet.

Gamla maskiner, från Maskinexpo på Barkarbyfältet 2008. En del ser förfärligt härjade ut men fungerar gör de trots sina många år på nacken. De hålls vid liv av teknikengagerade eldsjälar för att visa upp för nya generationer tekniska pojkar. Vi äldre grabbar får något konstigt i blicken när vi ser de här gamla monstren, otroligt vilka robusta maskiner det konstruerades förr. Kan vara 70 eller 100 år och fungerar än idag. Hur man än ser på det så skulle ju ingen normalt funtad person idag kunna tänka sig att arbeta med såna här maskiner. Uppvärmning i hytten fanns inte, bullret som de genererar är högt dessutom satt maskinisten oftast bredvid motorn på en stol av järn, måste ha varit hårt och kallt och ett motormuller utan like. Hörselskydd undrar jag om de använde om det ens var uppfunnet, nedsatt hörsel var troligen vanligt förekomamnde bland mskinisterna.

Streetfoto är väldans aktuellt och inne just nu. Jag tycker att det är oerhört svårt att bara slänga upp kameran och ta bilder på folk rakt upp i ansiktet och smyga är inte heller acceptabelt. Den första bilden kom till av en slump då tjejerna kom och ställde sig nära där jag stod och arrangerade ett foto vilket blev ett icke arrangerat foto för mig. Samt att hon som blev fotad såg att jag fotade och brydde sig inte, alltså OK att ta den bilden. Grabbarna som står och funderar vid Skeppsbrokajen å det gjorde de med långa tysta stunder utan prat, även de struntade i att jag sköt en bild. Antar jag också är OK. Lite värre med den sista ensamma killen framför Djurgårdsfärjans kassa, han är helt omedveten om att jag fotar å andra sidan är det nästan omöjligt att identifiera honom så jag anser nog att denna bild också är OK.

En alpin skidbacke mitt i stan, är ju onekligen ganska häftigt. Hammarbybacken ligger vid Hammarby Sjöstad. Backen har två liftar och 87 meters fallhöjd. Fyra nedfarter varav en är en barnbacke och en funpark. Till anläggningen hör också servering, afterski och värme stuga. Backen har två ankarliftar, vid folkanstormning är båda igång, annars bara den ena. Mycket snö ligger kvar i backen fortfarande trots det milda vädret vi har nu. Skistar har ju sagt att de ska glasa in backen för att kunna hålla öppet från september till april varje år. Om det blir av så ska det stå klart om fyra år.

Det har varit en lång vinter och bilen har blivit rent ut sagt otroligt skitig. Till slut när nu snön är borta måste bilen rengöras, kläderna blir nästan skitiga bara av att gå förbi bilen. Så står man där i kön till tvätten, det är inte jag på bilden är tvåa i kön. Lika spännande varje gång om jag ska slå in rätt 6 siffrig kod har hänt att jag sluntit med fingret och knappat fel. Då kan man bli varse ett mindre irritationsmoment i kön bakom. Guldkod är det som gäller med extra mycket tvättmedel och fettavlösande medel.
Å så är man inne i tvätthallen och kollar att bilrutorna är ordentligt stängda för så där femte sjätte gången. Helt plötsligt kommer den där tvättmedelssprutaren upp framför motorhuven och följer den fram mot vindrutan och jag tänker ska han inte snart lyfta sig upp över taket, känns som han gör det i absolut sista stund. Så där håller det på ett tag och sen kommer borstarna framifrån å bakifrån och på sidorna, vattenkaskader från alla håll och kanter och ett jävla oljud är det.
Nu är det lungt endast tryckluft för att sköljvattnet ska tvingas bort och bilen bli torr. Efter en stund öppnas portarna, startar motorn lägger i växeln och tillbaka i friheten befriad från smuts och vildsinta borstar och vattenkaskader.

Skönt och rent utanpå.

Cirkus Cirkör uppträdde på kulturfestivalen 2008 med att hänga utanpå Kulturhusets fasad och gjorde diverse halsbrytande grejer utmed fasaden. Killen som påpassligt har med sig en kompaktkamera och fotar de minst sagt förvånade restauranggästerna, måste ha haft riktigt roligt när han förevigade deras miner. I år hålls kulturfestivalen 10 augusti till och med 15 augusti. Får man inte mista, programmet lär vara klart i början på maj, kan vara bra att veta om man tänker planera vad som är av intresse att titta på.

Spottkoppen vid Stockholms Central.

Slussen och tåget Saltsjöbaden.

Spottkoppen vid Stockholms Central.

Slussen.
En del bilder passar bättre i svartvitt tycker jag. Nu ska man ha klart för sig att hur vi ser på bilder är helt och hållet en subjektiv känsla. Vad jag tycker är inte alls säkert att andra tycker. Dock är det jag som bestämmer här på bloggen och kan därmed ladda upp dem i färg eller svartvitt helt enligt vad jag känner.

Skärmflygare på Granholmstippen under söndagen som utnyttjade termiken. En del kom upp hur lätt som helst andra hade problem med att starta i rätt ögonblick för att fånga den varma uppvinden i rätt ögonblick. Handlar nog om teknik och erfarenhet skulle jag tro. Skärmarna har ofta ett vingspann på 10 - 13 meter som ger en vingyta av 25 - 30 kvadratmeter. Skärmarna har i allmänhet ett glidtal på 1:10, de glider med andra ord 10 meter för varje meter som de sjunker. Skärmarna kan flyga i 20 till 50 km/h. Världsrekord i distansflyg har en jänkare med 45 mil och rekord i luften är 11 timmar.

Fly me to the moon.....