New York 86

Hösten 86 drog jag till Boston i det stora landet over there för att delta på en Power Convention under en vecka som min arbetsgivare tyckte jag kunde delta på. Sa jag naturligtvis inte nej till, hade dessutom inte besökt USA före detta besök. Två dagar i New York blev så klart inplanerat innan hemresan tog vid. Minns hur förvånad jag var eftersom vart jag än strosade i stan så träffade jag på svensktalande folk. När jag till sist tog mig upp i Empire State Building och folk där också pratade svenska var jag tvungen att fråga hur det kom sig. Det enkla svaret var att New York maran skulle ske under helgen. Till den är det populärt bland långdistanslöpare att vara med på. Stolleprov om du frågar mig. Högt är det när man kommer upp till högsta utsiktsplanet som är på 86 våningen, två hissar behövs för att nå dit upp. Den första tar en upp till 60 våningen och så ytterligare en hiss till 86 våningen. Det går att ta sig ytterligare en bit allra högst upp också via trappor som kändes alldeles för oskyddade så det skippade jag. Bilderna här är från Central Park och intill en av ingångarna till den samma. Hästekipagen hittar man utanför det där stora hotellet strax intill Central Park. Som du som kanske sett Crcodile Dundee minns som hotellet där han för första gången ser en bide och där han utanför hotellentreen frågar den färgade taxichauffören vilken stam han tillhör. 

Over and out 

Tomten

Här kommer han tomten som alla barnen tålmodigt väntat på, aldrig går väl tiden så sakta som på julafton för barnen. Han  var efterlängtad den saken var klar.

 Här är de samlade mitt framför tomten så han knappt kunde komma in, den där säcken var väldigt intressant.

Det var en gammal tomte så vi gav honom en stol att sitta på så han kunde vila sina gamla ben som han gått från hus till hus med till alla barns glädje. Ett tag var barnen nästan nere i säcken innan  tomten ens hade börjat dela ut klapparna. Förväntansfulla var de med råge. 

 Julafton avslutades med pepparkaksfrosseri, svårt att få den delar av huset med små händer. 
 Här måste drastiska åtgärder till .

Med knutna nävar smulades pepparkakshuset ned till hanterbara bitar för alla pepparkak sugna barn, å den gick åt snabbare å snabbare.                                                                            

Till slut var det bara smulor kvar och jag tror att alla var ganska nöjda.

Vinterland

Japp nu är det vinter en riktigt kall sådan också, natten bjöd på 20 minusgrader och dagen på 14. Ingen jäkel kan i år klaga på att de inte får en riktig jul med snö, men klaga på kommunikationerna de kan de flesta. Ibland undrar jag om folk inte kommer ihåg att så här blir det varje gång vi har en riktig vinter, tåg och järnvägar med växlar klarar stark kyla dåligt på grund av nedisning och en massa snö. Det är klart skulle fler underhållsgubbar kolla upp de här sakerna skulle troligtvis felen minska därefter men ingalunda helt utebli. Skulle dessutom skittidningarna Expressen och Aftonbladet sluta och skrika ut snökaos på löpen 5 gånger i veckan skulle vi kanske lära oss att fel blir det vid stränga vintrar. Nu har det, ska vän av ordning erkänna, skett väldigt många incidenter denna veckan och många är det som kommer sent fram till där de ska fira jul.

Alltså vi borde av de styrande kräva att underhållet för all kollektiv trafik bussar tåg, you name it, höjs istället för som idag ingå i något sparpaket där underhållet minimeras och man sparar några kronor och istället får enorma kostnader när tågen stannar och ska evakueras o.s.v. Men du kolla istället vad vackert det är ute som på bilderna ovan och njut av detta, ta en promenad vetja efter julmaten i morgon.

God Jul

Tyskstuk

Tyskstuk var med på Street Cars Festival Barkarby 2008, ställde upp som nr 58 till någon slags uttagning av årets streetcar antar jag. Har ingen pejl på vad det hela går ut på, jag bara besöker evenemanget för att kolla in alla hembyggen som visas upp. Längdskidorna på takräcket har en ovanlig typ av spännklossar i form av hagelpatroner, kanske blir bättre fart på laggen med såna.Den här typen är inte representativ alls för street car festival alla andra var påbyggda ombyggda en del försedda med ljudanläggningar värdiga en utomhuskonsert. Åter andra lackade med airbrush illustrationer med de mest fantasifulla motiv man kan tänka sig och snyggt är det på de flesta. De här bilarna kan nog knappast användas som bruksbilar? De är antagligen riktiga leksaker för vuxna grabbar som gillar att meka med sin hobby.      

Macro

Slånbären de är fina i slutet av september början av oktober då de fått ett par frostnätter och mognat till sig. Klara att blanda i sprit och låta lagra för att efter ett tag bli slånbärslikör. Finfina grejer sa Gustav Geijer.

Under sommaren är det bråda dagar för bin och humlor, hämtar hem nektar från morgon till kväll. Tufft jobb och inte har de några arbetsavtal heller bara jobb som gäller för att se till att den nya kommande generationen ska få ta över. Med ett 50 mm macro-objektiv gäller det att närma sig motivet med största försiktighet då jag behöver komma så nära som en decimeter av biet. Har jag tur så är de berusade av all nektar och uppmärksammar inte att kameran är så nära dem.

 

Den här polaren, harkranken dök upp vid ett städtillfälle i somras, den stackaren hade inte hittat ut efter att ha tagit sig in och så småningom torkat ut och gett upp. Verkar som de ger upp redan efter knappt ett dygn inomhus. I alla fall är det irriterande att de över huvud taget ska ta sig in. Å andra sidan är det lite kul att mixtra med fotografering av dem, de ligger ju stilla vilket är alldeles förträffligt för lämpliga inställningar av bildapparaten och lägga harkranken i bra belysning för bästa exponering låter göra sig lätt.

Ave
. 

London 74

Har tagit på mig ett jättearbete nämligen att skanna av alla mina färgnegativ. Jag kallar det för "The never ending scanning" å det det är ett beslut jag tagit själv utan påverkan från någon annan. Det visade sig när jag studerade negativen att ju äldre de är desto mer har de tappat i färg. Rekommenderar alla att rädda sina dyrgripar och skanna av dem innan det är för sent. Om det ändå är för sent och färgerna har försämrats så mycket att det inte är kul att titta på dem. Kan man ändå skanna av negativen och konvertera dem till svartvitt, blir riktigt bra av det stora flertalet. De här tre bilderna är från London 1974, här har färgåtergivning blivit riktigt dålig men efter konvertering till svartvitt är de acceptabla för mig. De två översta bilderna är tagna från hotellrummets fönster nånstans utmed Queensway. Nedre bilden har jag inget minne var det togs skulle gissa att det är mera mot city? Wimpy Bar var ett känt tillhåll vad jag minns. Someone who knows, or....

Något annat som var stort det året var Pink Floyds, Dark Side of the moon. Den hade jag med mig i bagaget hem till Svedala, vill påstå att den håller utomordentligt bra än idag.

Over and out 

Jag mötte tomten på promenaden

 

 

Ser ut som någon bilist har halkat av vägen i helgen eller så har de petat ned bilen för slänten. Det är inte första gången det ligger skrotbilar här utmed Norrviksvägen. Å andra sidan ser dubbdäcken rätt risiga ut, länge sen dubbarna gjorde någon nytta varför bilen kan ha framförts i allt för hög fart och föraren tappat herraväldet. Förardörren går lät att öppna och inuti bilen ser den förvånansvärt hel ut, endast framrutan som är sprucken. Eventuella passagerare har inte haft några större besvär med att ta sig ur bilen. Å så mötte jag tomten vid Hästa Gård som kom farande med hästspann i full kareta. En kall söndag med finfint solväder som gjorde promenaden skön.

Keep on klicking folks..

Tittut här kommer jag eftersläntrande, min konstruktion jag vet men det får duga. Jag har sagt det förut, den röda tunnelbanelinjens stationer har en effektfull arkitektur dessutom smyckade med mycken konst också. Ett rent nöje bara att studera stationerna. Ger man sig lite tid finns där nya små saker att upptäcka som man missat tidigare.

Den här vyn har antagligen fotats så många gånger under årens lopp att det skulle vara omöjligt att ens försöka sig på en gissning. Hur som helst här är det lite extra speciellt med ljuset då det var en helt synlig haloeffekt på himlen denna dag i onsdags, har väl ingen missat att avisorna slog upp stort.

I rulltrappor kan man titta på reklamen, kolla mobilen eller titta på andra. Hade tur som hann ta bilden innan damerna släppte koncentrationen på reklamen. Situation tunnelbanan är nog en hyffsad benämning på det här motivet. 

Keep on klicking folks.

Disigt

Förmiddagen visade upp en vacker sol som stod lågt och fint, som gjort för att ta fram tidsmaskinen och dokumentera samtiden. Klev på buss och T-bana som skulle ta mig in till stan, fortfarande sken sola men ju närmre staden närmade sig så blev det mörkare och mörkare. Inne i stan var det rena slaget vid Lützen, en kall stickande kyla som om det var små j-a snökorn i luften knappt synbara för ögat som proppade igen sikten. Titta bara på hur dåligt Riddarholmen syns från Stadshuset, statykillen ser rätt sur ut han också och tacka för det Kung Bore har gett honom både skägg och en smäll på nosen. Otroligt nog kommer det en jämn ström av turister till Stadshuset. Stockholm måste ha blivit ett mycket populärt resmål när turisterna till och med kommer under våra kallaste månader. En del håller värmen bara genom att vara nykära som paret på översta bilden, det ni folk är en av de bästa värmarna. Å nu på eftermiddagen är det som vanligt kallt och grått ute. 

       

Gamla torp och krusbär

Året är 1979, salig mor i minne ägde ett torp vid namn Löre som låg, ligger någon mil innan Örebro från Stockholm sett. Det här är uthuset med vedbod, redskapsbod och så det heligaste, skithuset bakom fönstret. Efter förrättat värv därinne strödde vi på sågspån och bark som effektivt bröt ned dofter och det hela till bra jord ganska fort faktiskt. Å som alla nog vet så när vi käkar tomater tar oftast inte magen hand om de där små fröna som finns inuti tomaterna utan de kommer ut lika livskraftiga som de kom in. Det bars sig inte bättre än att när vi nådde augusti, växte det tomatplantor nere i tronens botten. När plantorna blev för höga och störde själva ritualen mejade vi ned dem med närmsta tillhygge. Så kunde det gå till på landet förr i tiden numera har nog de flesta mulltoa. Tänk vad mycken rolig erfarenhet de går miste om. Å så är det döttrarna som plockar krusbär på de oftast mycket bärrika buskarna. Torpet är numera både ombyggt och påbyggt till permanent familjeboende.

Old times     

Good old analogue days

Ja fast i nutid förstås, nu börjar det att likna nåt. Senaste framkallade filmen gav överlag rätt exponerade bilder. Fast den här vackra snön vi fått är inte lätt att handskas med vid fotografering med kodak Tri-x svartvit film. Snön orsakar mycket hårda kontraster i bilderna, men nu är det fråga om att lära sig handskas med den här gamla goa tekniken så det är lätt att stå ut med. Brandkåren Attunda fick stå modell på tre skott, de stod parkerade lägligt vid ishallen nära simhallen dit jag var på väg för motionera ben och armar. Det är så det går till om det ska bli några bilder, alltid kameran med och ett ständigt berett klickarfinger. Tjugoåtta längder i bassängen tar fyrtio minuter för mig och motsvarar en längd av 700 meter. Ut å klicka på samtiden nu för snart är det dåtiden och den är kul att kunna titta tillbaks på senare i livet.

Carpe...