Prommis på stan

Vi tyckte att här finns det symbolik, svastikor på porten och en skylt som varnar för rasrisk. Viss fantasi behövs naturligtvis för att förstå. Svastikor är mer vanliga än vi kan tro på äldre byggnader i vår stad. Svastikan var en positiv symbol fram tills dess dåren Hitler tog den som varumärke för nazismen.

Henkes grill på Sveavägen, här har många korvar försvunnit? Ned i magarna naturligtvis.

Järntorget Gamla Stan, killen stod och drog i Järntorgspumpens hävarm fram och tillbaka med hjälp av huvudet ini hävarmen. Klonk sa det varje gång tyngden nedtill slog in i pumphuset. Han verkade något uttråkad tyckte jag, snart såg han att han var observerad och slutade samtidigt som polarna kom och hämtade honom. Egentligen har han med detta handlande skapat en ny turistlockelse. Turistrådet eller vad de heter borde ha sett detta och lagt fram ett förslag om genomförande av det samma. Eller som finnen sa efter fjärde supen.Nu jag känner roligt börjar komma.

 

Vi var ute på en analogpromenad med våra gamla ljusmaskiner idag, Krister å jag. Många konstiga motiv blev det nog.  Så nu har jag en en rulle Tmax exponerad och klar för framkallning. Vilket den kommer att bli på måndag, ska bli spännande att skanna filmen när den är klar, sanningen är den att jag inte minns mer än kanske hälften av motiven jag skjöt. Taskigt minne eller så är det sökvägen till minnet som fallererar. Upplagda bilder är tagna under hemfärden med tunnelbanan och eftersom analogen var slut fick digitalaren komma till heders. Där har den en stor fördel med att bilderna är klara att användas omedelbums.

Så var det med det gott folk, klart slut. 

Under broarna i Stockholm, kul att ta sådana här udda bilder ibland. Gillar blänket i vattnet i kontrast mot det mörka brovalvet.

Hornsgatan för några veckor sedan, ser väldigt förståndigt ut att promenera med stavar. Finns det någon gångväg eller trottoar inne i stan eller i förorten som det inte är förenat med livsfara att beträda sen lång tid tillbaks. Snorhalt precis överallt. Här om dagen gick jag ut till bilen och åstadkom en saltormortal. Hände inget allvarligt hann och lägga mig på höger sida. Reste mig upp med en gång utan skråmor eller blesyrer. Rena turen skulle jag säga, det gäller att se upp var man sätter ned fötterna denna vintern.

Ett par herrar som jag och min analogpromenerande vän Krister mötte på söder för en tid sen. De uppmärksammade att vi bar på antika ljusapparater och inledde en trevlig konversation. Det visade sig att dessa herrar stannat kvar i den gamla tekniken och inte anammat den digitala revulotionen. Har med stigande intresse insett att det är en otroligt stor mängd amatörfotografer som fortsätter att hålla fast vid sina analoga kameror och ett rätt stort intresse växer hos ungdomar för den gamla analoga tekniken. Var säker på att den inte kommer att dö ut om ens nånsin.

Ave

Besiktning

För tre veckor sedan var jag och besiktigade vår bil på bilprovningen i Vinsta. En trevlig kille från Dalarna gick igenom den. Bilen en Honda besiktigades för första gången, den är tre år gammal med andra ord och nu behöver den inte besiktigas förrän efter ytterligare två år, därefter varje år. Självklart gick den igenom. Igår tog jag dotterns bil till besiktningen och vem tog hand om den om inte samma dalmas. Å det var ju trevligt. Tyvärr så fungerade inte vänster strålkastare vilket betyder att kärran inte blev godkänd men å andra sidan behöver den inte visas upp efter byte av lampa. Moderna bilar är rent människofientliga när det blir dags att byta en strålkastarlampa det vet alla som gjort det. Helst ska vi vara försedda med en tre eller helst fyrledad arm för att över huvudtaget nå fram till lampfästet. Därefter brukar det gå någorlunda bra att få ut eländet, men sen ska den nya lampan föras in själva huset och då behövs den där fyrledade armen igen. Vilket vi inte har själv brukar jag utnyttja alla svordomar som existerar på Svenska och Engelska, mängder alltså. När väl lampan sitter där den ska ber jag en stilla bön att håll ut till livets slut kära lampa. 

Amen       

Snus å lite vinter

Hittade ett par godbitar i negativlagret, vinterbilden tror jag är från ett sommarstugeområde nära Norrtälje. Visst ser det mysigt ut att snusa, eller? Att någon över huvud taget vill ha sån där sörja under läppen är svårt att förstå. En gång i forntiden testade jag att snusa, det var skrämmande att inse att snus är otroligt beroendeframkallande. Kommer ihåg att det första jag tänkte på när jag vaknade på morgnarna var just snus. Efter två veckor kastade jag skiten och har aldrig därefter rört en snusdosa. Sen luktar man ju koskit i truten av den där rätt äckliga sörjan å det gör man även om den är förpackad i portionspåsar. Nu är den här bilden sådär 30 år gammal så om det skulle vara ett brott att visa den snusande tjejen anser jag att det är preskiberat vid det här laget. Så får jag hoppas på att hon aldrig hittar till min blogg.

Salve...

På stan

Bilder från Skatteskrapan eller Barskrapan som den döptes av folkhumorn. Nu mer en galleria som så många andra. Vart man sig än vänder i stan eller i en förort nog sjutton har det byggts om till en galleria. Jag får inte ihop ekvationen hur de ska kunna gå runt? Är helt övertygad om att snart kommer den första bubblan att spricka. För resten den första bubblan har faktiskt redan sprängts nämligen gallerian i Botkyrka där finns enligt vad jag läste i någon avisa för en tid sen, en affär kvar, sug på den du. Här på bilderna letas det fodral till I-phones och mobiler, dock hittades ingen som passade. OK sista bilden är inte från skatteskrapan utan från ett tak nära Slussen där det skottades snö, ser läskigt ut tycker jag.

Ave

Pumps??

Såg dem i Rom i somras fascinerades av priset som jag inte minns men vansinnigt högt var det. Sen undrar en novis kan man verkligen vingla omkring i såna här skapelser? Rent tekniskt var det intressant eftersom klacken är monterad med M4 skruv, hur döljer man skruvskallarna, sulan ser väldigt tunn ut. Naturligtvis måste det vara försänkt skalle, men jag tänker mig att efter att ha vinglat omkring i dom där ett tag så kommer skallarna att börja röra sig och sen gör det antagligen väldans ont i hälen. Ja fyfan skoskav är nog bara ett understatement när det gäller denna skapelse. De är nog framtagna enbart för Askungen, begränsad användningstid alltså. Hon kommer till balen sent på kvällen vid 22.00 cirka och vid tolvslaget måste hon sticka iväg innan förtrollningen bryts. Å skorna då? Ja de förvandlas till praktiska sandaler. Kom inte å säg sen att jag inte har fantasi, ibland.

Slut för idag, tack för idag. 

Broar

En veckas uppehåll igen i bloggen, de är inte att leka med de här förkylningsvirusen. Om allt går som det ska så kommer inläggen i gång igen så sakteliga framöver. De här brobilderna känner ni säkert igen, tre stycken på ett och samma ställe. Skanstull och Hamarbyslussen är det och filmen är Tri-x som de flesta analognördar använder sig av som skjuter svartvita bilder vill säga. Hur som helst är jag trött på snön nu skapar kraftiga kontraster och är allmänt jobbig. Tänk bara på hur mycket skottande vi tvingats att utföra, man haltar in efter skottningen med värkande armar och ben och genomsvettig. För kallt är det så varma kläder behövs å de blir ju som en termos efter ett tag. Men som Mats Ronander sjunger, håll ut till livets slut, så har vi snart våren här. Å som sagt bilderna vinner på att klickas till större format.

Carpe 

Nu har bloggen känt sig ensam länge, något slags förkylningsvirus med hosta och hög feber har raderat all energi under mer än en vecka. Nu däremot känns det som att jag nått en vändpunkt och sakta går mot bättre tider, å då ska väl den här sidan prioriteras med att par naturskott. De här bilderna är tagna vid lite olika tider under senaste tiden, några är från  Tri-x  film och en eller två från T-Max film. Jag ser inte så stor skillnad på de här filmerna vilket man ska enligt de som förstår sig på. Jo lite ser jag och det är att Tri-x ger mer svärta precis som reportagefoto förr såg ut i tidningarna. Kan bara konstatera att jag gillar båda med sina egenheter.

Well I just had to laugh, I saw the photograph